top of page

Människans paradoxer

  • Skribentens bild: Patrik Thuring
    Patrik Thuring
  • 27 apr. 2024
  • 3 min läsning

Spänn fast säkerhetsbältet nu för denna dagen med mycket innehåll. Vi spände på våra egna säkerhetsbälten direkt efter 07:00 frukosten, så Samuel kunde ta sin morgonlur medan vi rullade ut ur Grosseto och ner mot Rom. Siktet var inställt på Tivoli och alltså inte ett tivoli då det är en by som heter så, som ligger 30 min väster om Rom.


Vi har kommit ca 1,5 timme i gott körande när vi passerade en av många medeltida byar byggt på kullar i det böljande italienska inlandet. Jag var fast beslutsam att ta oss till Tivoli men Nathalie propsade på ett besök i just denna by och vi fick göra en u-sväng och parkera längst byns höga medeltida mur.


Temperaturen låg på ca 18 grader, himmeln var sådär halvklar som en byvandring passar för, och vindstilla som pricken över i:et. Ganska snabbt hittade vi ett utlöp vid ena delen av muren inne i byn där det fanns en exceptionell välskött gräsmatta. Av med Samuels skor och sen blev det en promenad med samma utsikt som byborna hade för 1000 år sen, dvs vyerna av det Lazioianska (alltså Lazio-regionen) lantbruksnaturen.


Vidare genom byn kunde vi njuta av de medeltida kvarlevorna blandat med det moderna, hälsades på de ganska få italienare vi passerade längst gatorna. Här hittade vi också, hitintills, resans godaste croissant, på ett av byns caféer. Vi människor är ju byggda kring paradoxer, vilket kan bevisas att by hette Toscania utan att ligga i Toscana🤗.



En paradox avlöser en annan, dvs byn Tivoli. Vi kom dit på eftermiddagen och hittade en finfin parkering väldigt nära där det händer. Det halvmolniga vädret hade uppgraderats till strålande sol och minst 25 grader. Vi känner inte alls för att ta med Ralf till Tivoli, vilket betydde att Ecoflow:n skulle göra entre och börja betala tillbaka dess investering. Vi öppnade upp ventilationen i taket och drog upp rören (utflöde och inflöde av luft) och satte maskinen på 20 grader. Tillbaka till paradoxen då, vi har varit på många många orter som har iallafall lite färg och pynt i byn, men här har det mer städat och turistigt, med resturanger och caféer som var ganska intetsägande. Enligt texter vi läst, skulle byn vara på topp tio i vackraste i Italien, ehhhh inte. Visst, "vattenfallet" som rinner lågt nedanför byns norra mur och vyn på berget på andra sidan var vacker och det var coolt att se hur vattnet försvinner ner i fåran med den djupa vegetationen, så kanske topp 100.



Tro det eller ej, men vi har faktiskt inte fastnat i många bilköer sen vi började resan, kommer faktiskt inte ihåg en enda, men påväg ut från Tivoli så fastande vi. Det var tidig kväll på en söndag så de flesta italienare som hade besökt Tivoli under dagen skulle troligtvis hem till Rom igen. Gäller att sätta på någon go musik och bara luta sig tillbaka och digga med.


Vi är ju ganska försiktiga när det gäller storstäder och var vi parkerar för natten, så på väg in till Rom kollade vi upp campingplatser vi kunde stå på. Campingar blir otroligt mycket dyrare i stora städer och vi vill inte ta risken att stå på allmänna platser, så det var en utmaning att hitta något vettigt. Men vi hittade den billigaste campingen som man kan kalla ligger i Rom, och svängde in där för natten.


Det mest dramatiska att övernatta såhär i Rom för oss var att du kom in en mindre här myggor som, sluga som de måste ha varit, gömde sig tills natten innan dom gick loss på stackars Samuel. Han var en salsicca (typ prickig korv) när vi fick se honom i morgonljuset😱.


 
 
 

Comments


© 2035 by NOMAD ON THE ROAD. Powered and secured by Wix

bottom of page