top of page

Praia do Malhão

  • Skribentens bild: Patrik Thuring
    Patrik Thuring
  • 18 mars 2024
  • 2 min läsning

Jag som gillar vågsurfing väldigt mycket men inte kommer ut så ofta, brukar ha ett dilemma som nog andra surfare också har. När man är turist på en strand där förhållandena inte är kända för en samt att ens surffärdigheter känns lite skrangliga, kan det vara svårt att koppla av i vågjakten om det finns en massa andra surfare runt om en.

Det är tankar som "tänk om jag råkar sätta min bräda i huvudet på en surfkompis" eller det omvända, som gör det mindre njutbart att surfa. Helt enkelt att jag tänker en massa på om något skulle hända istället för att vara mer i nuet och njuta av vågorna.


Därför är det lite som ordspråket "om det är för bra för att vara sant är det det också" när man kommer till en surfstrand med bra väder och fin vågprognos. Detta var första intrycket när vi kom fram till Praia do Malhão.


Parkeringen, otroligt fint belägen vid havet och placerad uppe på klippor av sanddyner, var i princip helt tom på bilar. Lite som att komma fram till parkeringen till ett stort nöjesfält som är säsongsstängt.


Så fort vi parkerat hoppade jag ut och sprang ner så jag kunde se vågorna och igen mötes av en magisk fin strand med vågor och antal människor som jag kunde räkna på min ena hand. Vad är detta tänkte jag.

Efter lite snack med de enda andra surfare där fick jag veta att detta stället inte är så populärt pga hur vågorna bryter. Och visst, lite besvärligt var det att fånga vågorna, men det var mindre viktigt när avkopplingen var maxad.

Hela familjen kunde traska runt på stranden och bara se dessa ändlösa vågor dansa framför oss som om vi var ensamma på en öde ö.


Dem som känner Ralf bra kanske anar att han hade sin bästa stund under resan denna dagen. Varmt och skönt, sand och dyner att springa upp och ner för och det bästa, inte någon annan levande varelse så långt ögat kan nå, det är semester för honom.


Det var också denna dagen som Samuel kände på sand för första gången, både genom att han utforskades lekte med det mellan händerna och när jag tappade honom i sanden och halva hans huvud täcktes av sand, lyckligtvis inget som hans mamma såg♥️.


Portugal är verkligen likt Sverige här, under lågsäsong eller icke semestertider är det väldigt folktomt med många magiska platser för en själv.






 
 
 

Comments


© 2035 by NOMAD ON THE ROAD. Powered and secured by Wix

bottom of page