Vågsurf och gött häng

Innan vi lämnade Lagos var vi sugna på att utforska naturområdet i södra Lagos som vi hade fått några rekommendationer på.

Signifikansen för Algarvekusten blev fint sammanfattad i Ponta de Piedade, som området heter. Branta klippor som möter det turkosa havet är som någon har skurit ut en del av jorden som en tårtbit. Väldigt vackert men inget för dem som är väldigt höjdrädda.

Samuel ville bidra under vandringen och tog Ralfs koppel och kunde hålla emot i några sekunder innan Ralfs stryka blev för mycket.

Efter vandringen var jag sugen på att komma ut med surfingbrädan för första gången på resan så vi stannade på en strand precis väster om Lagos, Praia de Luz.

Först blev det en kaffe i solen samtidigt som vi spanade in vågorna från strandcaféet, innan jag begav mig ut i havet. Som alltid när jag inte surfat på ett tag tar det en stund innan känslan kommer, så detta pass var mycket att känna in brädan och vågorna. Men skönt att komma igång och plaska runt.

Det skulle bli bra vågor lite längre västerut dagen efter också, så Europas sydvästliga plats (på fastlandet) blev den lyckliga vinnaren, nämligen den lilla staden Sagres, som vi körde till under seneftermiddagen.

Oj, vad vi är tacksamma och glada att det blev just detta stället. Det är svårt att beskriva i ord hur upplevelsen och känslorna är när vårt hem står på en högt belägen parkering med bakdörrarna öppna mot havet, där vyn är en glittrande vik med vågor och surfare som underhållning.

Lägg också till en massa andra campervans från olika nationaliteter, där surf och avkoppling är den gemensamma faktorn. Grädden på moset är 20 grader och sol från en klarblå himmel från denna vackra vackra värld. En känsla av skrytsamhet infinner sig när jag skriver detta, vilket kanske är ok när jag försöker beskriva vår mest magiska plats hittills på detta äventyret (i allafall för mig).

Det är en del bekvämligheter som man går miste om när man bor i en campervan med familj, men speciellt tillfällen som dessa betalar det tillbaka sig många gånger mer. Ett specifikt minne jag kommer bära med mig är att jag lagar lunch med en utsikt av Nathalie, Samuel och Ralf, täckt med en bakgrund av utsikten och bruset från havet.

Under vår vistelse på denna plats var det en annan barnfamilj som medans de passerade vår bil tittade lite extra noga. Vi vinkade och hälsade på engelska och de hälsade tillbaka, fast på svenska, då de såg vår nummerskylt. Det var början på gött häng med Anton, Emma och deras 15 månader gammal dotter Nansi-Lou (hoppas jag stavar hennes namn rätt) där jag och Anton surfade ihop och Nathalie och Emma körde yoga på en takterrass.

Det blev inte sämre när det visade sig att dom bodde utanför Malmö och att de skulle ta ungefär samma rutt som oss ett tag framöver, så det blir nog fler trevliga stunder.

Nu har jag inte ens nämnt surfen och kan bara säga att den var underbar. Fina och snälla vågor med min greedy beaver (så heter min surfbräda) med gott om plats i havet för att njuta fullt ut.

Helt enkelt en magisk tid i Sagres♥️